Här får du en grundläggande förståelse för hur du kan strukturera din text med fokus på sammanhang och logisk uppbyggnad.

Varje stycke i en akademisk text bör ha en tydlig koppling till textens syfte. Tänk dig varje stycke som en pusselbit i sig, som tillsammans uppfyller det syftet och behövs för en sammanhängande helhet. Varje stycke ska vara tillräckligt självständigt för att förstås på egen hand, men samtidigt hänga ihop med resten av texten.

Det är vanligt att ett stycke inleds med en mening som presenterar styckets huvudidé eller huvudargument. En sådan mening kallas för kärnmening.

Kärnmeningen – styckets viktigaste mening

Kärnmeningen är ofta den första meningen i stycket och den signalerar vad stycket kommer att handla om. Därefter utvecklar man sina tankar och förklarar, analyserar eller ger exempel. Om din huvudpoäng eller ditt huvudargument är komplext och består av flera aspekter går det bra att dela upp kärnmeningen i två meningar för läsbarhetens skull. En tydlig och specifik kärnmening skapar rätt förväntningar hos läsaren vad gäller styckets innehåll, och hjälper dig samtidigt att bibehålla fokus.

Kärnmeningen i nedanstående stycke signalerar att det ska handla om en central del av någons arbete. Det är oklart vems arbete som avses, eftersom det inte tydligt framgår i kärnmeningen. Inte förrän i den andra meningen får vi en indirekt signal om att det är just lärare som stycket handlar om. Därmed blir stycket otydligt med en kärnmening som inte reflekterar styckets innehåll på ett bra sätt:

En central del i arbetet är att planera lektioner som följer läroplanen och som anpassas efter elevernas behov. Läraren bedömer elevernas prestationer och ger återkoppling som stödjer deras utveckling. Dessutom ingår även mentorskap och samarbete med kollegor och vårdnadshavare. Gymnasielärarens yrkesroll är därmed både pedagogisk och socialt stödjande.

Det är först i sista meningen som skribenten skrivit sig fram till en sammanfattande huvudpoäng

Om vi istället flyttar fram den sista meningen till början av stycket som kärnmening signaleras styckets innehåll och fokus på ett mycket bättre och tydligare sätt. För att meningen ska fungera väl som kärnmening behöver vi behöver stryka sambandsordet därmed:

Gymnasielärarens yrkesroll är både pedagogisk och socialt stödjande. En central del i arbetet är att planera lektioner som följer läroplanen och som anpassas efter elevernas behov. Läraren bedömer elevernas prestationer och ger återkoppling som stödjer deras utveckling. Dessutom ingår även mentorskap och samarbete med kollegor och vårdnadshavare.

Nu framgår det istället tydligt redan i kärnmeningen att stycket handlar om gymnasielärarens yrkesroll där flera olika aspekter ingår.

Avslutningsvis kan du knyta ihop stycket genom att förstärka poängen som du lyfte i kärnmeningen.

Den röda tråden – bryggor och övergångar

För att skapa en röd tråd i texten som helhet behöver du tänka på hur dina stycken hänger ihop. Det räcker inte att varje stycke är tydligt i sig – de måste också samverka för att bygga upp ditt övergripande resonemang och syfte. En röd tråd innebär att texten känns sammanhängande och logisk från början till slut.

Detta kan du uppnå genom att använda sambandsord och övergångsfraser för att skapa bryggor som visar hur textens olika delar hänger ihop. Du kan till exempel skriva: ”En annan viktig aspekt är…” eller ”Detta leder vidare till…” för att visa att du fortsätter på samma spår eller utvecklar en tidigare tanke. Om du istället byter spår eller kontrasterar kan du använda ord och fraser som ”Däremot…” eller ”I motsats till…”

På sidan Sambandsord från Örebro universitetsbibliotek kan du få tips på övergångsfraser och sambandsord.

Bryggan med sambandsord eller övergångsfras kan placeras antingen i slutet av föregående stycke eller precis i början av nästkommande stycke, antingen som en del av eller innan själva kärnmeningen.

Avslutande råd och tips

För att förbättra strukturen i din text kan du läsa den högt för dig själv. Låter det logiskt? Hakar styckena i varandra med tydliga bryggor och övergångar? Det kan vara svårt att se problem i sin egen text, men prova att ta en längre paus från texten innan du läser den igen. Kanske kan du låta den vila över helgen, även om du har ont om tid? Många brukar också uppleva att det är enklare att se problem i sin egen text om man skriver ut den och läser den på papper.

Du kan också be någon annan läsa din text och ge dig återkoppling. Förstår de vad du vill säga? Hänger allt ihop? Med hjälp av andras ögon blir det lättare att upptäcka vad som behöver förbättras.

Sammanfattningsvis handlar en tydlig struktur i akademisk text om att dela upp texten i välorganiserade och genomtänkta stycken, att börja varje stycke med en tydlig kärnmening, att utveckla dina idéer med exempel och resonemang, och att skapa tydligt framskrivna bryggor mellan styckena. Genom att planera din text och tänka logiskt kring hur du bygger upp ditt resonemang, kan du skriva texter som är både tydliga och lätta för läsaren att förstå.

Om du har frågor och funderingar, eller om du vill bolla kring struktur och röd tråd i just din text, är du varmt välkommen att boka tid för texthandledning med en skrivpedagog hos oss på Akademiskt språk.

Kontakta oss: academiclanguage@ju.se.