Risken att utveckla spelberoende – stora könsskillnader bland unga

En ny studie från Jönköping University (JU) och Region Jönköpings län visar att nära 30 procent av svenska ungdomar är i riskzonen för att utveckla dataspelberoende och det skiljer sig markant mellan könen.

– Resultaten visar att lång speltid är den starkaste gemensamma riskfaktorn för både tjejer och killar för att utveckla spelberoende, men där slutar likheterna, säger Gunilla Björling, professor på Hälsohögskolan i Jönköping och en av de forskare som står bakom studien.

Spelberoende är ett globalt växande problem. Därför har forskargruppen studerat över 5 300 ungdomar i åldern 15–17 år i Jönköpings län genom Folkhälsoenkät ung 2023 och använt sig av Gaming Disorder Test (GDT) för första gången bland svenska skolungdomar.

Studien visade att nära 44 procent av pojkarna var i riskzonen och nära 12 procent av flickorna. Pojkar spelar också två gånger mer än vad flickorna gör, men flickor och pojkar har olika riskfaktorer.

– Det förvånade oss att se så tydliga könsskillnader i riskmönster. Förutom lång speltid var den starkaste riskfaktorn för spelberoende hos pojkar sämre psykiskt välbefinnande, medan det hos flickor var låg fysisk aktivitet, säger Gunilla Björling.

Könsanpassade strategier viktiga för att förebygga spelberoende

Tidigare forskning har ofta behandlat ungdomar som en homogen grupp, men den här studien visar att könsanpassade strategier är avgörande för att förebygga spelberoende i framtiden.

– Genom att belysa skillnader mellan pojkar och flickor visar studien hur förebyggande insatser kan skräddarsys – till exempel genom att stärka psykiskt välbefinnande hos pojkar och uppmuntra fysisk aktivitet bland flickor, säger Gunilla Björling.

Forskarna menar att skolor samt hälso- och sjukvård bör dra nytta av studien för att förebygga spelberoende hos ungdomar.

– För killar bör fokus ligga på att stärka psykiskt välbefinnande, till exempel genom samtalsstöd, stresshantering och sociala aktiviteter. För tjejer bör insatser som främjar fysisk aktivitet – som rörelsepauser, idrottsprogram och aktiv fritid användas för att förebygga spelberoende, säger Amir Pakpour, professor vid Hälsohögskolan i Jönköping och ansvarig forskare för studien.

Gaming Disorder Test är ett kort och lättanvänt test med bara fyra frågor, vilket gör att det lämpar sig väl för att testa ungdomar i skolmiljöer. Testet gör det möjligt att tidigt identifiera ungdomar i riskzonen för spelberoende och sätta in förebyggande åtgärder innan problemen förvärras.

– Det som gör GDT så värdefullt är att det är enkelt, snabbt och bygger direkt på WHO:s definition av spelberoende. Internationella studier visar att testet är mycket pålitligt och fungerar väl för ungdomar i olika länder. Därför är det ett perfekt verktyg för att tidigt upptäcka vilka unga som riskerar att utveckla spelproblem, säger Amir Pakpour.

Psykisk hälsa och levnadsvanor spelar stor roll

I studien fick ungdomarna svara på frågor som rörde hälsa och livsstil, till exempel om sömn, fysisk aktivitet, välmående och självkänsla. De fick också svara på frågor om hur länge de spelade. Forskarna använde sedan olika statistiska metoder för att analysera svaren.

– Det var överraskande att självkänsla och sömn inte hade någon signifikant koppling till spelberoende, trots att många tidigare studier pekat på det. Resultaten tyder på att ungdomars psykiska hälsa och levnadsvanor spelar en större roll än traditionella psykologiska faktorer, säger Gunilla Björling.

Artikeln är publicerad i vetenskapliga tidskriften Comprehesive Psychiatry. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.