Favoritlåtarna försvinner inte – men vi hittar färre nya
Har du också märkt att Spotifys musikrekommendationer blivit allt mer udda? Det kanske inte är algoritmen som förändrats – utan du. I en studie från bland annat Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH) vid Jönköping University visar över 15 års lyssningsdata att musiksmaken blir smalare med åren.
– Det som överraskade mig mest var hur kraftigt musikpreferenser förändras efter 40 års ålder. Fram till dess föredrar de flesta samtida musik och utforskar ett brett spektrum, men efter 40 blir lyssningsvanorna mer nostalgiska, säger Bruce Ferwerda, universitetslektor i informationsteknik vid JTH och en av forskarna bakom studien.
Musik är en stark identitetsmarkör – men vad vi lyssnar på förändras med åldern. Resultaten är kanske inte så förvånande, men nu finns det vetenskapligt belagt för första gången genom en analys av hur lyssnandet förändras över tid.
Den internationella studien från Jönköping University, Göteborgs universitet och University of Primorska i Slovenien, visar att yngre användare lyssnar brett på samtida populärmusik och följer trender i populärkulturen. I skiftet från tonåren in i vuxenlivet breddas musikvanorna – fler artister och genrer utforskas, och lyssningen blir alltmer varierad. Med stigande ålder smalnar detta spektrum av, samtidigt som musikvalen blir mer personliga och präglade av tidigare upplevelser.
Musik är kopplad till identitet
– När du är ung vill du uppleva allt. Du åker inte till Roskildefestivalen bara för att lyssna på ett visst band, men när du blir vuxen har du oftast hittat en musikstil som du identifierar dig med. Topplistan blir mindre viktig, säger medförfattaren till studien Alan Said, docent i datavetenskap på Göteborgs universitet.
Forskarna har använt sig av data från musiktjänsten Last.fm där användare delar sina musiklyssningsvanor från exempelvis Spotify. På så sätt kan de skapa en personlig musikprofil och få överblick över sitt lyssnande. Eftersom användare av Last.fm kan ange sin ålder när de registrerar sig, var det möjligt att knyta lyssningsvanorna till ålder. Studien bygger på data som spänner över 15 år och omfattar drygt 40 000 användare. Datan innehöll över 542 miljoner lyssningar av drygt 1 miljon olika låtar.
Nostalgi viktig drivkraft
Det visar sig att musiklyssnandet fortsätter att förändras genom livet. I medelåldern och framåt blir nostalgi en stark drivkraft; musiken från ungdomsåren följer med som ett ”ljudspår till livet”. Hos äldre lyssnare blir mönstret dubbelt. De fortsätter att ta del av ny musik, men återvänder samtidigt gång på gång till låtar från sin ungdom.
Bruce Ferwerda berättar att den viktigaste skillnaden mellan yngre och äldres musiklyssnande är balansen mellan mångfald och personalisering.
– Unga lyssnare konsumerar mer av det som är allmänt populärt och håller sina alternativ öppna, medan äldre lyssnare begränsar sin smak och fokuserar på musik som känns personligt betydelsefull. För rekommendationssystem som exempelvis Spotify, innebär detta att yngre målgrupper gynnas av mångsidiga, utforskande förslag, medan äldre målgrupper föredrar mer personaliserade rekommendationer som väcker minnen, säger han.
Förbättrade rekommendationer
Rekommendationssystems förslag på ny musik till sina användare speglar inte bara deras musiksmak, utan kan också forma den, vilket medför både risker och möjligheter.
– Risken är att algoritmerna förstärker befintliga mönster: till exempel kan unga människor drivas ytterligare in i det som redan är populärt, medan äldre lyssnare kan fastna i nostalgiska loopar. Det kan begränsa personlig utveckling och minska exponeringen för ny och meningsfull musik, säger Bruce Ferwerda.
Han ser också en verklig möjlighet.
– Om rekommendationssystemen utformas med medvetenhet om hur smak utvecklas under livets gång kan de aktivt stödja människors identitet och välbefinnande. För unga lyssnare kan de främja utforskande och upptäckter. För äldre lyssnare kan de balansera nostalgi med noggrant utvalt nytt material, vilket bidrar till att musiken förblir en källa till reflektion och självförverkligande under hela livet.
