Erfarna gästforskare stärker GRACE

Två seniora gästforskare deltar redan i GRACE arbete för att hitta lösningar på tillverkningsindustrins stora framtidsutmaningar. Ulrika Harlin och Gustav Jansson har båda lång erfarenhet av komplex produktframtagning.

Vid sidan av att utveckla industrins omställning mot hållbarhet och cirkularitet ska KK-stiftelsens mångåriga satsning på GRACE också stärka forskningsmiljön vid Tekniska Högskolan i Jönköping. För att fylla på med extern kompetens och vidga lärosätets nätverk är två gästforskare nu engagerade i olika GRACE-projekt —
Ulrika Harlin vid RISE i Mölndal och Gustav Jansson från Luleå tekniska universitet.

—Jag fick frågan i samband med att jag opponerade vid en disputation i Jönköping, berättar Gustav Jansson som även tar med sig en ny partner in i GRACE — Lindbäcks Bygg från Piteå, en husproducent som liksom många andra industriföretag står inför stora komplexa utmaningar när kraven på cirkularitet och hållbarhet ökar.

—Det är en extra stor utmaning inom husbyggnation eftersom man vanligtvis tillåter kundanpassning långt in i processen och de önskemålen kan krocka med EU-kraven, förklarar Gustav Jansson som har nära tjugo års erfarenhet av bygg- och projekteringsfrågor och nu fokuserar på informationsflöden, systematisk kravhantering och hur modularisering kan användas för att få framför allt projekteringsfasen i husindustrin att flyta smidigare och snabbare. Nämnas kan att han också har djupa kunskaper om digitaliserat byggande med byggnadsinformations-modellering (BIM) där han haft uppdrag för både gruv- och massaindustrin i norr och dessutom arbetat på nationell nivå för att utveckla lärandet om BIM för svenska universitet inom BIM Alliance.

Forskning med Volvo och Polarbröd

Ulrika Harlin har varit industriforskare i över trettio år och är något av "spindeln i nätet" när det gäller nätverksbyggande för forskning om utveckling av produktion i svensk industri. Hon koordinerar produktionsledningsklustret inom Sveriges Produktionskluster och är särskilt intresserad av att bidra till att stärka företags förmåga att hantera snabba förändringar och en accelererande utvecklingstakt där många behöver göra stora omställningar i en outforskad terräng utan att riktigt kunna bygga på tidigare erfarenheter eller fakta.

—Ofta finns ett starkt fokus på att utveckla och implementera ny teknik. Jag försöker att lyfta in de organisatoriska och mänskliga aspekterna tidigt i produktionsutvecklingsprocesser så att man designar rätt från början. Hur kommer förändringen att påverka arbetet nu och framåt, och hur kan vi skapa förutsättningar så att de nya koncepten kommer att fungera i praktiken med till exempel den kompetensutveckling som kommer att krävas? Den här typen av frågor kommer ofta in alltför sent i utvecklingsprocessen, förklarar Ulrika Harlin.

Hennes intresse för utveckling och forskning inom industrin föddes när hon studerade Volvos omställning till att kunna tillverka olika bilmodeller i samma produktionslinje.

—Det var ett paradigmskifte och jag fastnade för vilka effekterna var på arbetet bortom konstruktionsbordet, PowerPoints och själva tekniklösningarna. Jag såg att människor med olika funktioner — utvecklingsteam, stödfunktioner, ledning och produktionspersonal, behöver jobba mycket närmare varandra och på nya sätt eftersom man skapar förutsättningar för varandras arbeten och för att få en helhetsförståelse, säger Ulrika Harlin som också arbetat med Polarbröds förändringsresa när företaget skulle bygga upp sin fabrik efter en brand och skapa förutsättningar för en ännu mer hållbar verksamhet — ekonomiskt, miljömässigt och socialt i en snabbt föränderlig omvärld.

Ett community som bygger förtroende

Den snabba omställning som nu väntar tillverkningsindustrin mot hållbarhetsmål och ökad cirkularitet är förstås gigantisk, och i stora delar outforskad — oavsett bransch.

—Det är nya områden som behöver utvecklas både för produkter och produktionssystem och oerhört komplext, vilket kräver helt nya samarbeten med flera aktörer samtidigt som den ordinarie verksamheten ska fungera. Det blir allt större krav också på spårbarhet och dokumentation. Det finns en risk att man drunknar i detta eftersom det är så arbetskrävande och rör nya områden där man saknar erfarenheter och inte kan bygga på tidigare arbetssätt eller beprövad kunskap, säger Ulrika Harlin. Samtidigt skapas konkurrensfördelar genom att arbeta med nya utvecklingsfrågor tidigt — där GRACE möjliggör erfarenhetsutbyte och samskapande av ny kunskap för att möjliggöra grön omställning i företagen.

Både hon och Gustav Jansson är lockade av arbetssättet och förutsättningarna i GRACE — ett långsiktigt arbete, tillsammans med industrin.

—Jag ser mycket fram emot att arbeta med mixen av företag och gillar verkligen den tillämpade forskningen när man träffas, tar hem frågan, vänder och vrider på den för att försöka förstå, säger Gustav Jansson som återvänder till Småland under hösten tillsammans med Lindbäcks Bygg från Piteå.

—Det blir en värdefull "community" som bygger förtroendefulla relationer, utbyte och kunskap tillsammans, menar Ulrika Harlin. Med erfarenhet från HELIX Competence Centre vid Linköpings universitet där nära och interaktiv samverkan mellan olika parter varit en framgångsfaktor, ser hon stort värde och mycket fram emot samarbetet i GRACE.

—Det har ett jättestort värde att byta erfarenheter med andra som brottas med samma frågeställningar. Vi vill åt samma håll och kan stötta varandra i olika vägar dit.